Lungans kärl: blodpropp kvinnor symptom
Propp i lungan cancer
Ge en gåva Pulmonell hypertension Pulmonell hypertension innebär att trycket i lungornas pulsådror är för högt. Detta gör att blodet får allt svårare att passera lungkretsloppet, vilket på sikt påverkar både hjärtats och lungornas funktion. Pulmonell hypertension är med andra ord både en hjärt- och en lungsjukdom. Flera olika sjukdomar kan ge upphov till en tryckökning i lungpulsådern. Den vanligaste orsaken till pulmonell hypertension är vänstersidig hjärtsjukdom, och då framför allt vänstersidig hjärtsvikt. Enligt Socialstyrelsen svarar vänstersidig hjärtsjukdom för ungefär hälften av alla fall av pulmonell hypertension. Cirka en fjärdedel orsakas av lungsjukdomar som till exempel KOL och lungfibros. En tredje, mer sällsynt, orsak kan vara lungemboli, det vill säga proppar i lungorna. En allvarlig form av sjukdomen är pulmonell arteriell hypertension PAH. Pulmonell arteriell hypertension PAH PAH drabbar i första hand lungpulsådrornas finaste grenar arteriolerna , som blir stela och trånga.
Det händer i lungorna vid långvarig syrebrist
PAH, pulmonell arteriell hypertension, betyder högt blodtryck i lungans blodkärl, men det är en sjukdom som påverkar både lungorna och hjärtat. Varför får man PAH? PAH är en ovanlig sjukdom som drabbar både män och kvinnor oavsett ålder och etnisk bakgrund. Även barn kan drabbas av PAH. Den exakta orsaken till varför vissa människor drabbas av PAH är inte helt klarlagd. Pulmonell hypertension är ingen sjukdom i sig utan är samlingsbegrepp för flera tillstånd som orsakar högt tryck i lungornas pulsådror, PAH är en av dem. Just PAH beror på att lungornas blodkärl blir för trånga vilket leder till det förhöjda blodtrycket. PAH ger bland annat symtom som: andfåddhet, trötthet, yrsel, bröstsmärtor och svimningskänsla. PAH brukar beskrivas som en hjärt- och lungsjukdom. Även om det är blodtrycket och motståndet i lungans blodkärl som är förhöjt vid PAH drabbar sjukdomen med tiden även hjärtat. Vid PAH råder en obalans av kärlsammandragande och kärlvidgande ämnen i cellagret som omger blodkärlen, ämnena är endotelin, prostacyklin och kväveoxid.
Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar. Forskare vid Luleå tekniska universitet har utvecklat en metod för att studera hur de annars så flexibla muskelceller i lungans blodkärl drar ihop sig permanent — på grund av långvarig syrebrist. Fenomenet leder till förhöjt tryck i lungans kärl och belastningen på hjärtat ökar. Effekten blir tydlig vid lungsjukdomar som kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL och den rådande Covidpandemin: otillräckligt syreutbyte på grund av störd lungfunktion kan leda till dödsfall under infektioner. Då har man större möjlighet att utveckla läkemedel som kan förhindra sjukdomstillståndet eller till och med bota det. Joel Wahl, forskare i experimentell mekanik och Kerstin Ramser, professor i experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet utvecklar en mätuppställning för att studera hur muskelceller från lungans blodkärl, permanent drar ihop sig vid långvarig syrebrist. Kerstin Ramser och Joel Wahl, forskare inom experimentell mekanik, vid Luleå tekniska universitet, har i samarbete med forskare vid Justus Liebig University i Giessen Tyskland från Cardio Pulmonary Institute CPI utvecklat metodod, för att kunna studera vad som händer i muskelceller i lungartärerna vid långvarig syrebrist.
Stress propp i lungan
Lungorna Lungskolan — Så fungerar lungorna Dina lungor sköter gasutbytet i organismen genom att ta upp syrgas från luften till blodet, och koldioxid från blodet till luften. Lungvävnaden är uppbyggd så att den skapar största möjliga kontaktyta för gasutbytet mellan luft och blod. Inandningsluften kommer in i lungorna via luftrören som kallas bronker. Luftstrupen delar sig i två huvudbronker som går till vardera lungan och delar sedan upp sig grenlikt i allt tunnare bronker, allt längre ut i lungvävnaden. Luftstrupen delar sig i två huvudbronker som går till vardera lungan och delar sedan upp sig grenlikt i allt tunnare bronker. Fakta om lungor Alveolernas sammanlagda yta uppgår till ungefär 90 kvadratmeter, vilket motsvarar ena halvan av en tennisplan. Beroende på graden av kroppsansträngning andas en vuxen människa dagligen mellan tio och tjugo kubikmeter luft, det vill säga över 10 liter. Det är fullt möjligt att leva med bara en halv lunga.