Gäddan tänder: gädda bild
Sök Lär dig mer om gädda Sveriges populäraste sportfisk är tveklöst den karismatiska gäddan, omisskännlig med sin långsträckta kropp, gulprickiga mönstring och stora mun full med sylvassa tänder. Den är spridd över nästan hela landet och lever i vitt skilda typer av sjöar, åar samt i bräckvatten längs östkusten. Gäddan befinner sig längst upp näringskedjan och genom att äta andra fiskarter, och även andra gäddor, är de stora exemplaren otroligt betydelsefulla för den ekologiska balansen i våra vatten. Det är därför viktigt att alltid släppa tillbaka de större individerna. Gäddan gömmer sig gärna i vegetation, eller intill annan struktur, varifrån de kan attackera intet ont anande byten. I vissa sjöar, eller under delar av året, lever gäddorna mer pelagiskt och följer stim av betesfisk. I strömmande vatten föredrar de lugnflytande partier. Tidigt på våren, från mars i södra Sverige, leker gäddan på översvämmade marker, grunda strandpartier och områden med växtlighet där vattnet fort värms upp.
Vad äter gäddan
Gädda Esox lucius är en rovfisk som lever på norra halvklotet i sötvatten och brackvatten. Huvudet är stort och nosen uppifrån tillplattad. Bukfenorna sitter långt bakom bröstfenorna , och den lilla ryggfenan sitter långt bak, alldeles framför stjärtroten och ovanför analfenan. Fenorna är grönaktiga. Gäddor som lever stationärt i vattendrag och ofta jagar kring områden med växtlighet har ofta gröna sidor med gula diffusa prickar, vilket gör dem svårupptäckta. Annan vanlig mönstring är så kallade strömmingsgäddor som migrerar med och prederar på strömming och ofta har mindre tydliga prickar och färg mer åt det gulaktiga hållet. Honorna blir betydligt större än hanarna, men hanarna har ofta relativt kroppstorleken större bröstfenor. I Europa förekommer den naturligt så långt söderut som till Pyrenéerna , mellersta Italien och Balkan. I öster förekommer den i hela Ryssland och vidare genom norra och mellersta Asien till Berings sund och Kamtjatka.
Så fungerar gäddan Gäddan är en rovfisk som lever i de flesta insjöar runt i Sverige. Den är en avlång fisk som inte har någon som helst motsvarighet i svenska vatten så den är därför lätt att känna igen. Den är grön färgad, mer mörkgrön på ryggen och ljusnar i färgen hela vägen ned på magen tills den under buken nästan slår över till en vit gul nyans. Bilden ni ser ovan är på en liten gädda jag fått men den visar ändå det typiska utseendet som en gädda har. Det går nästan inte att missta den för någon annan fisk bland insjöfiskarna. Som ni ser har den även fläckar på kroppsidan vilket är ytterligare ett signifikativt tecken på gäddan. Hur fläckig gäddan är skiljer sig genetiskt från individ till individ men också beroende på sjöns ekologi. Är sjön lite grumligare, mörkare så blir oftast gäddorna mörkare och mindre fläckiga men är sjön ljusare så blir oftast gäddorna ljusgröna med fler och ljusare fläckar. Det är för att kamoflera sig så bra som möjligt i sitt habitat som gäddan anpassar sig efter sjöarna.
Stor gädda
Gädda "Esox lucius" Gäddan går i stort sett inte att missta sig på. Den långsträckta rovfisken med sin stora mun och vassa tänder finns spridd över nästan hela landet och är också förmodligen den absolut populäraste sportfisken. Gäddan är den viktigaste predatorfisken i våra sötvatten och kastar sig glupskt över fiskar av alla de slag. Den är också känd för att äta sjöfåglar, små däggdjur och groddjur i lämplig storlek. Stor och rovgirig som den är har den också blivit omgärdad av många myter om både sin storlek och glupskhet. Men realistiskt sett har den nog en maxlängd om ungefär centimeter och en maxvikt runt kilo. Visste du att? Detaljer Gäddans utseende och form är omisskännliga. Ryggfenan är placerad långt bak, i jämnhöjd med analfenan. Färgen kan variera från blekt gulvit med gröna inslag till mörkt svartgrön. De gula fläckarna är mer eller mindre framträdandeoch varierar också i nyans, allt efter vilket kamouflage som är bäst.