Cancer i äggstockarna dödlighet: så upptäcktes min äggstockscancer
Molande värk i äggstockarna
Medicinskt råd Äggstockscancer Olika typer av tumörer kan uppstå i kvinnans underliv ofta benämnt som äggstockscancer. De ger sällan symptom och sjukdomen upptäcks ofta sent. Men det finns flera behandlingar. Alivias cancervårdsförsäkring Teckna försäkring Vad är äggstockscancer? Äggstockscancer eller ovarialcancer är ett samlingsnamn för en relativt stor grupp tumörsjukdomar som utgår från äggstockarna eller äggledarna. I bukhålan finns det gott om utrymme och en cancertumör kan därför hinna växa sig stor och bilda metastaser dottertumörer innan den börjar ge symptom. Äggstockarna innehåller många olika typer av celler och vävnader och godartade cystor vätskefyllda blåsor kan uppstå i livmodern. De är ofta helt ofarliga men kan ge samma symptom. Borderlinetumörer har cellförändringar men är inte specifikt godartade eller elakartade och ger vanligtvis inte upphov till metastaser. Förekomst Äggstockscancer hos kvinnor förekommer i alla åldrar men är vanligast i åldern 55—65 år.
Cancer i äggstockarna dödlighet:
Aggressiv äggstockscancer
Spara Nationellt vårdprogram Det standardiserade vårdförloppet gäller för vuxna patienter. Det bygger på de nationella vårdprogram som fastställts av Regionala cancercentrum i samverkan. I vårdprogrammen finns beskrivningar och rekommendationer för vårdförloppets delprocesser samt hänvisningar till vetenskapligt underlag. Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammen och det standardiserade vårdförloppet. Se även de nationella vårdprogrammen för rehabilitering respektive palliativ vård, för underlag till rekommendationer på dessa områden. Vid välgrundad misstanke ska patienten remitteras till en utredning enligt det standardiserade vårdförloppet. Varje region ansvarar för att tydliggöra hur remissgången ska gå till. Det kan finnas tillfällen då man trots att kriterierna är uppfyllda inte bör remittera patienten, t. Även när kriterierna för välgrundad misstanke inte är uppfyllda kan en diagnos misstänkas. Patienten ska då remitteras till utredning enligt ordinarie remissrutiner.
Kan risken för äggstockscancer minskas genom att operera bort äggledarna?
Ny kunskap visar att äggstockscancer kan uppstå i äggledaren istället för som man tidigare trott, i själva äggstocken. Idag vet man inte om den framtida risken för äggstockscancer minskar om man tar bort äggledarna vid en livmoderoperation eller sterilisering. Man vet att operationen tar något längre tid om man också tar bort äggledarna, men inte om det innebär en ökad risk för komplikationer, eller försämrad äggstocksfunktion och orsakar att klimakteriet kommer tidigare. Hur går studien till? I båda studierna registreras information om operationen och eventuella komplikationer i det nationella kvalitetsregistret GynOp. Genom GynOp samlas också enkätsvar återkommande under flera år efter operationen. Enkäten innehåller frågor om olika besvär efter operationen samt om typiska klimakteriesymptom. På lång sikt mäts insjuknande i äggstockscancer via Cancerregistret. Vad ska resultaten leda till? Resultaten om kirurgiska komplikationer och klimakteriesymptom kommer att ge kunskap om eventuella risker med att operera bort äggledarna.
Standardiserat vårdförlopp äggstockscancer
Ovarialcancer har högst mortalitet bland gynekologiska cancersjukdomar. I Sverige insjuknar årligen ca patienter. Överlevnaden är bland de högsta i Europa, men på en låg nivå, 46 procent. Nästan 90 procent av kvinnorna har symtom även i tidigt stadium. Symtom som ska väcka misstanke om ovarialcancer är ihållande utspänd buk, tidig mättnadskänsla, bäcken- eller buksmärta, ökande urinträngningar och postmenopausal blödning. Kvinnors benägenhet att söka sjukvård och sjukvårdens organisation bidrar till canceröverlevnad. Ovarialcancer sammanfattar flera sjukdomar med skilda tumörkarakteristika och prognos. Individualiserad behandling och preventiva åtgärder utifrån denna nyvunna kunskap kan komma att inverka positivt på överlevnaden. Ovarialcancer är den allvarligaste gynekologiska cancersjukdomen med den högsta mortaliteten. Detta beror framför allt på att diagnosen oftast ställs i ett avancerat stadium med spridd tumörsjukdom i buken samt på sjukdomens benägenhet att utveckla resistens mot dagens behandlingar.