Autism kommunikationssvårigheter: hjälpmedel kommunikation autism
Autism språkstörning
Ökad personcentrering Författarna beskriver att insatserna för vuxna personer med autism generellt är begränsade och att detta särskilt gäller vid autism utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning — något som kan antas stämma även för svenska förhållanden. Svårigheter med kommunikation och social interaktion kvarstår ofta i vuxen ålder och bland annat kan leda till svårigheter att uttrycka sina behov i kontakt med vården. Logopeder kan potentiellt stötta personer med autism genom hela livsspannet, men exakt hur logopeder ska arbeta med målgruppen är inte helt klart. Dessutom är det oklart vad personerna med autism själva anser att de vill ha från logopeder, Med ett ökat fokus på personcentrerad vård bör man i större utsträckning involvera personer med autism i planeringen av insatser kring kommunikation. Personer med autism vet ofta vad som fungerar bäst för dem, exempelvis vilket kommunikationssätt de föredrar. Individanpassade intervjuer Bild: Pixy.
Autism pratar inte
AKK är ett stöd för personer som har svårt att förstå eller använda tal. Förutom uttryckssätt som kroppsspråk och gester finns specifika AKK-former som tecken med händerna , bilder, bliss-symboler och ord. Behov av AKK finns i olika grupper med funktionsnedsättningar. AKK är inte bara till för den som har en funktionsnedsättning, utan också för omgivningen. Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera. Fungerande kommunikation är en förutsättning för delaktighet i vardagslivet och samhället. För att en person ska kunna uttrycka sig och förstå utifrån sina förutsättningar behövs en kommunikativ miljö. Där ska omgivningen anpassa kommunikationen efter behoven och stimulerar samspel. Kommunikation människor emellan sker på många olika sätt. Att tala är ett utmärkt sätt att kommunicera. Med talet kan vi delta i samtal och uttrycka det mesta. Vid sidan av talet använder vi andra sätt att kommunicera: gester, miner, skratt, pauser, ljud, bilder, text och så vidare.
Kommunikativa behov hos vuxna med autism
Lära Autism är något individuellt Den 2 april är den internationella autismdagen. En dag som instiftades av FN:s generalförsamling för att uppmärksamma och öka kunskapen om autism. Christoffer Sjöwall är utbildare på Lära. Han har lång erfarenhet både av att arbeta med människor med autism och av att utbilda om bemötande och förhållningssätt. Det finns kriterier kring autism men främst är man en egen individ med egen personlighet. De flesta personer med autism som jag har möter liknar inte varandra, säger Christoffer. Områden där det brukar finnas utmaningar Det finns dock vissa områden där personer med autism brukar ha utmaningar på olika sätt. Socialt samspel och kommunikation I det sociala samspelet kan det till exempel vara svårt att avläsa och förstå koder för socialt umgänge, som hur länge man har ögonkontakt eller om vad och hur man samtalar. Kommunikation kan innebära utmaningar. En del personer kommunicerar inte verbalt medan andra pratar väldigt mycket.
Autism kommunikationssvårigheter:
Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK)
Registerstudie om livslängd Kommunikation är mångsidigt När Gunilla Thunberg fick utmärkelsen Årets pusselbit var det med motiveringen att hon oförtröttligt sprider kunskap om kommunikativa rättigheter och ser till att kunskapsstöd och AKK gör verklig skillnad i människors liv. Det har hon bland annat gjort genom KomIgång, en föräldrakurs om kommunikation. Gunilla är logoped och docent och arbetar på Dart, ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning. De är en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och arbetar med alternativ och kompletterande kommunikation AKK , kommunikativa rättigheter och kommunikativ tillgänglighet för barn, ungdomar och vuxna. Gunilla var logoped och arbetade på Dart med AKK när hon fick ett barn som visade sig ha kommunikationssvårigheter. Hon var redan något av en pionjär med att använda talande hjälpmedel, som sedan skulle bli det kommunikationshjälpmedel som hennes son Alfred tog till sig först.