Stelkramp latin: stelkramp symtom
Vaccination mot stelkramp
Bakterien finns över hela världen i jord, smuts, gödsel och avföring. Den kan infektera sår, vanligtvis sker det vid stick- och skärskador av något smutsigt föremål, och tillverkar då AB-toxinet tetanustoxin som påverkar nerverna och orsakar svåra och smärtsamma muskelkramper. Sjukdomen smittar inte mellan människor. I Sverige har vaccinering mot stelkramp varit allmän sedan talet, vilket har gjort att stelkramp är sällsynt. Stelkramp förekommer i hela världen och är vanligast i varmt och fuktigt klimat där jorden innehåller mycket organiskt material. Sjukdomen beskrevs av Hippokrates redan på talet f. Sjukdomens orsak fastställdes av Antonio Carle och Giorgio Rattone vid universitetet i Turin och det första vaccinet kom Smittoförlopp och symptom [ redigera redigera wikitext ] Bakterien finns i jord, smuts och avföring. Den tål inte syre , men kan klara sig i åratal genom att bilda en spor. Sporer kan komma in i människan via sår om än obetydliga varpå de aktiveras och bakterien förökar sig på platser där syrehalten är låg, exempelvis i den döda vävnaden runt såret.
Stelkramp dödlighet
Stelkramp är en mycket allvarlig sårinfektion som obehandlad ofta leder till döden. Stelkrampsbakterien förekommer i hela världen. I Sverige inträffar årligen enstaka fall av stelkramp bland ovaccinerade individer. Sidans information Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete. Vad orsakar stelkramp och hur sprids sjukdomen? Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie, Clostridium tetani, som normalt finns i tarmen hos många djur men även i jord som gödslats. Sporerna kan överleva i jorden i decennier. Smittan överförs främst via sår. Bakterien bildar ett gift toxin som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen. Det är effekten av detta som ligger bakom sjukdomens symtom. Stelkrampsfall kan även inträffa trots att man inte har synliga sår. Sjukdomen smittar inte från människa till människa.
Tetanus (stelkramp)
Lyssna Stelkramp tetanus är en mycket allvarlig sårinfektion som obehandlad ofta leder till döden. Stelkramp orsakas av bakterien Clostridium tetani, som normalt finns i jord och i tarmen hos många djur. Sjukdomen karakteriseras av smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar som först brukar uppträda i ansiktet och nacken, och som sedan sprider sig till övriga kroppen. Stelkrampsfall kan inträffa trots avsaknad av synliga sår. Sjukdomen smittar inte mellan människor. Sjukdomsinformation om stelkramp Stelkramp i Sverige Innan den allmänna vaccinationen mot stelkramp infördes i Sverige insjuknade enligt beräkningar mellan 50 och personer årligen. Efter att vaccinationsprogram införts är stelkramp en ovanlig sjukdom. Enstaka fall av stelkramp inträffar bland ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade personer. Oftast är det kvinnor över 70 år som insjuknar. Män i den åldern har generellt ett något bättre skydd, troligen på grund av att vaccin gavs under värnplikten.
Stelkramp sjukdomsförlopp
Bakterien kan odlas, men de flesta patienter som drabbas har inga synliga sår Profylax Ett effektivt vaccin finns som ingår i grundvaccinationsprogrammet. Vaccinet är ett detoxifierat tetanustoxin, s k tetanustoxoid. Vaccin mot stelkramp finns i följande kombinationsvacciner: Difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B Difteri-stelkramp-kikhosta-polio både barnvaccin och boostervaccin med reducerat antigeninnehåll Difteri-stelkramp-kikhosta boostervaccin med reducerat antigeninnehåll Difteri-stelkramp boostervaccin med reducerat antigeninnehåll Tre doser ges första året 3, 5 och 12 månaders ålder och ingår i flera kombinationsvaccin. Vid års ålder erbjuds en boosterdos tetanusvaccin kombinerat med vaccin mot difteri, pertussis och polio Boostrix Polio. En femte dos ges vid års ålder. För de barn som är födda till och med gavs booster difteri, tetanus och pertussis först vid 10 års ålder. Efter ca 20 år rekommenderas en ny dos. Personer som endast fått en enstaka vaccindos har sannolikt skydd mot svår sjukdom.