Sbab prognos: bolåneräntor prognos 2025
Boräntenytt nr 5 2024
Publicerad: 25 september, Riksbanken sänkte räntan igen och fler sänkningar väntar I dag den 25 september meddelade Riksbanken att den sänker styrräntan med 0,25 procentenheter. Riksbanken sänkte som väntat styrräntan med 0,25 procentenheter Riksbanken beslöt att sänka styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter på sitt senaste beslutsmöte. Det är tredje gången i år som styrräntan sänks lika mycket. Beslutet var väntat och helt i linje med SBAB:s prognos. Inflationen har legat under Riksbankens mål tre månader i rad samtidigt som svensk ekonomi går knackigt. Något annat besked än att Riksbanken skulle sänka styrräntan hade därför förvånat väldigt mycket. SBAB:s prognosmakare har nu lyckats pricka in alla sänkningar av styrräntan så här långt i år utifrån en prognos som lades fast redan i augusti förra året. Riksbanken skruvar också ner räntebanan och meddelar att styrräntan troligen kommer att sänkas ytterligare två gånger i år, där man inte utesluter att räntan vid ett av dessa tillfällen kan sänkas med 0,5 procentenheter — en så kallad dubbelsänkning.
Senaste rapporterna
Riksbanken väntas sänka styrräntan med ytterligare 0,75 procentenheter innan årsskiftet Inflationen låg i september tydligt under Riksbankens mål på 2 procent. Det var fjärde månaden i rad som den gjorde det. Sett till detta, att arbetslösheten är fortsatt hög samt att vi hushåll konsumerar betydligt mindre än normalt, tror vi att Riksbanken sänker styrräntan med ytterligare 0,75 procentenheter innan årsskiftet. Det är 0,25 procentenheter mer än vad vi bedömde i prognosen i augusti. Dessutom tror vi att styrräntan kan komma att sänkas ytterligare två gånger under våren. Riksbanken flaggade i september för att det skulle kunna bli en dubbelsänkning av styrräntan under något av årets två återstående penningpolitiska möten. Att Riksbanken sänker styrräntan igen vid nästa möte i november är i det närmaste kassaskåpssäkert enligt vår bedömning. Att det redan då blir en dubbelsänkning är dock långt ifrån självklart. Inflationen har i hög grad fallit till följd av fallande energipriser vars fortsatta utveckling är genuint osäker sett till den skakiga omvärldsutvecklingen.
Bolåneräntor prognos 2030
Riksbanken konstaterar att den ekonomiska återhämtningen i Sverige går trögt och motiverade därför beslutet med att sänkningen ska ge ytterligare stöd till konjunkturen men samtidigt bidra till att inflationen stabiliseras vid målet på 2 procent. Riksbanken påpekade vidare att om konjunktur- och inflationsutsikterna står sig kan styrräntan även sänkas i december och under första halvåret Det är i linje med vad Riksbanken kommunicerat sedan tidigare. Riksbankens syn på styrräntan stämmer väl överens med vår egen prognos, och talar för en styrränta vid årsskiftet på 2,50 procent. Vi bedömer, i linje med vår tidigare prognos, att Riksbanken sedan sänker styrräntan ned till 2 procent före sommaren, vilket är en något större sänkning än Riksbankens nuvarande bedömning. Nästa penningpolitiska besked från Riksbanken kommer den 19 december. Mycket talar för att Riksbanken då nöjer sig med att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter. Betydelsen av utfallet av det amerikanska presidentvalet Det är i dessa dagar nog i det närmaste tjänstefel att inte säga något om hur valet av Trump kan påverka svensk ekonomi och bolåneräntorna.
Sbab prognos:
Bolåneräntor prognos 2027
Boräntenytt nr 5 Att Riksbanken sänker styrräntan i november är kassaskåpssäkert, däremot inte att det blir en dubbelsänkning. Även om inflationen i september låg under inflationsmålet för fjärde månaden i rad handlar det i första hand om fortsatt sjunkande energipriser vars utveckling framöver är genuint osäker. Dessutom var inflationen lite högre än i Riksbankens senaste prognos. Detta talar för att Riksbanken vill avvakta med en dubbelsänkning till i december, även om strikt realekonomiska skäl borde motivera till en snabbare sänkning. Antalet sålda nya bostäder ligger kvar på låga tal. Andelen prissänkta och försäljningstiderna ligger kvar på höga nivåer. Efterfrågan på nya bostäder, uppskattad utifrån bland annat hushållens betalningsförmåga, visar att det under kvartal 2 i genomsnitt var balans mellan efterfrågan och utbudet av nya bostäder för samtliga boendeformer i Sverige som helhet och i storstadsområdena. Däremot finns obalanser i flera kommuner och regionstäder med både över- och underskott.