Alperna yta: vart ligger alperna
Alperna yta:
Alperna sträcker sig i en 1 km lång båge från medelhavskusten i sydöstra Frankrike, genom Schweiz, norra Italien, sydligaste Tyskland, norra Slovenien och större delen av Österrike. L Bild: Andrew Bossi Alperna är ett populärt turistmål för sevärdheter och för sporter både på sommaren och vintern. På sitt bredaste ställe mäter Alperna km. Hela ytvidden är km² Sveriges yta är km². En ung bergskedja Alperna är en ung bergskedja. Den påbörjades under krita omkring miljoner år sedan genom att avlagringar på botten av ett forntida hav pressades ihop av landmassor i norr och söder. Under tertiärtiden omkring 10 miljoner år sedan fick bergskedjan sina högsta toppar. Alperna är högre än bergen i den svenska fjällkedjan. Det beror på att Alperna är mycket yngre än den svenska fjällkedjan som tillkom för omkring miljoner år sedan. Det franska alpområdet hör till Västalperna. I Västalperna finns de högsta topparna, bland annat Mont Blanc, som med sina 4 meter, är Europas högsta berg.
Alperna karta länder
Wikimedia Commons : Alps Alperna är en bergskedja med större delen belägen i Centraleuropa. Den sträcker sig i en båge från området kring Nice och Genua vid Medelhavet , norrut mot Schweiz och sedan österut mot Wien. Alperna är 50—80 miljoner år gamla och ingår i det större alpina bergskedjebältet , eller Alpiderna. Geografi [ redigera redigera wikitext ] Topografisk karta över Alperna. Alperna täcker en yta på kvadratkilometer. Den högsta zonen av Alperna, med toppar på över 4 meter, ligger i västra delen. Där finns också bergskedjans högsta topp, Mont Blanc. Till dess egenheter hör att Alperna är ovanligt rikt på dalar i längd- och tvärriktning. Därför lägger Alperna inte sådana hinder i vägen för trafiken som många andra bergskedjor. Alpernas högsta berg är Mont Blanc, med toppen 4 ,45 m ö. Därefter kommer Monte Rosa Dufourspitze 4 m ö. Indelning av Östalperna enligt AVE, i 4 delområden och 75 bergsgrupper. Partizione delle Alpi, indelning av Alperna i tre delar.
Karta alperna
Områdena 15, 16 och 28 utgör de Rätiska alperna Rätiska alperna italienska : Alpi Retiche, tyska : Rätische Alpen är ett namn för en grupp bergskedjor i Öst alperna mellan Splügenpasset och Brennerpasset. Politiskt tillhör området östra Schweiz , [1] sydvästra Österrike , norra Italien och Liechtenstein. Högsta topp är Piz Bernina, 4 meter över havet. Namn Den alpina folkgruppen räter levde i nuvarande övre Inndalen och Sydtyrolen och underkastades av romarna år 15 före Kristus. Runt år 50 inordnades området i en romersk provins som fick namnet Raetia. Allmänt De rätiska alperna ligger i den schweiziska kantonen Graubünden , i Liechtenstein , i de österrikiska delstaterna Vorarlberg och Tyrolen och i de italienska regionerna Lombardiet och Trentino-Alto Adige. Enligt denna indelning begränsas de rätiska alperna i väster av Splügenpasset och Rhen , i norr av Klostertal , Arlberg och floden Inn. I öster av Innsbruck , Brennerpasset , Bolzano , Trento.
Antal invånare: 9 miljoner Huvudstad: Wien Geografi och klimat Österrike består till nästan två tredjedelar av berg. Alperna sträcker sig från gränsen mot Schweiz i väster bort mot Wien i öster, där landet övergår i ett slättlandskap. Österrike är till ytan inte mycket större än Svealand, men gränsar ändå till åtta nationer. I den mittersta kedjan ligger Grossglocknermassivet med landets högsta topp och den största glaciären. Donau flyter genom norra Österrike på sin väg österut mot Svarta havet. Wienerbäckenets låglandsområde brer ut sig i nordöst. Av landets många sjöar ligger de mest kända och natursköna i Salzburgområdet och i delstaten Kärnten i söder. Störst är Neusiedlersjön vid gränsen mot Ungern. En mindre del av Bodensjön, vid gränsen mot Tyskland och Schweiz, tillhör Österrike. Österrike har ett tempererat kontinentalt klimat. Nederbörden är riklig inte minst i väster och kan lokalt uppgå till 2 millimeter per år.